sonen kom hem från sin pappa idag och var jätte glad ända tills hans pappa åkte igen.......
han hade fått en massa nya kläder,keps,sparkcykel och en hjälm.......
själv förstår jag inte meningen med att köpa allt när han redan har allt detta hos mig men det sa jag ju så klart inte till sonen......kompensera för tiden han var borta kanske........
efter att hans pappa åkte blev han som förbytt och blev helt galen,otrevlig i tonen , störig och slog syrran osv.....
jag satte mig ner med honom och frågade fint hur han mådde och han svarade att han saknade pappa och det kan jag faktiskt förstå.........hans pappa gjorde det man absolut inte får göra han svek sin son genom att försvinna i ett år utan att tala om vart han tog vägen........sonen tog det väldigt hårt och det gick för allt i världen inte att få tag i honom och hans släktingar ville inte heller tala om vart han tagit vägen inte heller hans vänner.........
under hela detta året fick vi inte ens så mycket som ett samtal ifrån honom vi visste inte om han levde eller var död.......han gjorde det oförlåtliga och sonen är nu rädd att han inte ska få se pappa igen eftersom han vet att pappa dragit förut utan ett ljud........jag sa till honom att vi har redan bestämt nästa datum han ska till pappa och att han kommer att få åka, att han bara måste hålla ut lite, det är ju trots allt 3 veckor kvar om inte till och med 4........jag sa att han kommer att han får ringa pappa imorgon om han verkligen vill det och det ville han så klart så det ska ordnas imorgon......jag undrar jag vad som pågår i hans lilla hjärna......är inte lätt att uttrycka sina känslor som vuxen och sätta ord på dom så hur ska man då kunna göra det som liten........
har helt ärligt haft väldigt svårt att prata med honom och få reda på vad som finns i hans hjärna och vad han tycker,tänker och känner men hoppas att jag har blivit bättre på det och att han försår att även om pappa kanske sviker så finns iaf jag alltid här.....
jag försöker för allt i världen att inte säga något dumt om hans pappa framför sonen även om jag kan tycka att han har handlat fel ibland.... jag försöker förklara så gott jag kan och prata med honom och komma med "vita lögner" ja faktiskt......
vid ett tillfälle hade hans pappa lovat att han skulle komma ett datum som han sedan inte gjorde.......
då löd "den vita lögnen" din lilla syster kanske blev sjuk så pappa kunde inte komma.....
för hans skull blev det så och han köpte det, inte sanningen kanske men det var bättre än att börja kasta smuts om honom inför sonen och slippa se hans tårar och besvikelse blev nu inte lika stor.......
den här helgen hade han iaf haft det bra, varit vaken sent, träffat sin farbror och hans familj, varit på resturang osvglad var han och stort leende hade han på läpparna när jag tittade på honom.....innan hans pappa åkte så busade dom lite kramades och mös:)
nej nu ska denna mamma sova god natt:)
