Överraskad av förståelsen.

Jag slutar aldrig att förvånas över hur sonens pappa ibland kan förstå mina val jag har gjort medans han var i sitt hemland georgien under 1 års tid utan kontakt med sonen.visst att vi inte alltid har samma åsikter om saker och ting men nu känns det iaf som att jag kan få honom att förstå varför jag gjorde mina val.hur jag tänkte när jag gjorde dom osv.
Jag gjorde valet medans hans pappa var borta att ordna en kontaktfamilj för sonen att åka till.
Han blev ju så ledsen när dottern fick åka till sin pappa men inte han, då pappan var i ett annat land blev detta en omöjlighet.
Jag valde att berätta för honom om det idag, i lugn samtals ton och på ett sätt jag trodde skulle passa.
Märk min förvåning när han sa att det var helt okej och att han förstod och inte bara det han blev otroligt glad för att jag berättade för honom. han förstod varför jag hade gjort som jag hade gjort och varför jag hade valt att vänta tills nu med att berätta för honom.
ingen kan ju förstås ersätta sonens pappa och det var ju inte heller det jag var ute efter.
jag förklarade för honom att vi skulle titta närmare på hur ofta och när sonen ska få åka till honom i fortsättningen och det tyckte han var helt okej.
min första tanken när diskutionen om kontaktfamilj kom upp var ju kanske som för många andra -nej, inte behöver jag det, det är ju bara för folk som inte kan ta hand om sina barn själva. Nu i efterhand när jag har pratat med folk som har hand om det och personer som oxå har kontaktfamiljer så inser jag hur fel jag hade.
min kära "L ROCK" var en av dom som fick mig att ändra syn på just det här med kontaktfamiljer och fick mig att inse vilken positiv inverkan det kan ha både på mig och sonen att få vara ifrån varandra i några dagar då jag under senaste året har varit ensamstående med 2 barn och en massa trassel och strul med barnens pappor.
när sonen kom hem på söndagarna så var jag en glad och utvilad mamma inte för att jag inte var det innan men man behöver faktiskt tid till att rå om sig själv oxå och det kan man inte fullt ut när man har barn omkring sig 24/7 så detta var en otrolig lättnad.
hur som helst är jag iaf både glad och förvånad över pappans reaktion och av tidigare erferenheter på hans reaktioner så var jag helt säker på att jag skulle mötas av protest och ett helt tal om vilken dålig mamma jag var som lämnade bort min son, men icke. tack och lov:)
det enda han sa var att han undrade hur det gått till. jag berättade att jag pratat med dom, träffat dom, sett hur dom bor och att socialen kollat upp dom grundligt innan dom får lov att bli kontaktfamilj. efter jag berättat detta så uppfylldes han av ett lugn om att dom inte var några "pedofiler" som han uttryckte det.

Jag o min son-Lewani


Jag o min dotter-Arzu


Advokaten

Idag ringde jag till min advokat för att höra vad han hade att säga ang det här med att fixa pass till min dotter och det var skönt att höra att han tyckte precis som jag och han tror ju att det kommer att bli en vända i rätten igen men det får jag väl ta då då.
min mamma tittade på utrikesdepartementets-UD:s hemsida och där står det att pga oroligheterna mellan armenien och azerbaijan efter kriget så ska europeer inte åka dit om dom absolut inte måste, detta beslut fattades någon gång under 2008 men har inte ändrats sedan dess så jag kommer att stå fast vid mitt beslut.
Med denna fakta i ryggen och stödet ifrån min advokat så vet jag nu med 100% säkerhet att jag har fattat rätt beslut:)

Vill inte

Jaha då händer det som jag inte ville skulle hända:(
Dotterns pappa bråkar om att han vill att jag ska skriva under tillstånd så att han kan göra ett pass åt våran dotter....
Han vill ta henne till sitt hemland så att hon får träffa sin farmor och farfar och alla andra släktingar....
Det förstår jag ju så klart att han vill, hade jag oxå velat.........
Men jag är livrädd att han ska stanna där och vägra ta tillbaka henne......
oron beror ju på att jag inte vet hur deras utlämnings lagar ser ut och det skrämmer mig....
domaren lr åklagare sa ju att det skulle vara ett senare bekymmer alltså något som vi skulle diskutera senare längre fram när pluttan blivit större men det har han tydligen glömt......
nu vet jag inte vad jag ska göra:(
vill ju inte att hon ska åka men vill inte dra en vända i rätten igen heller nu när vi kan prata utan att skrika och komma överrens om det mesta.....
men just nu tänker jag inte skriva på något papper förrens jag vet hur utlämnings lagarna ser ut....gör jag fel?????
för mig känns detta helt rätt......

Som en handvändning

sonen kom hem från sin pappa idag och var jätte glad ända tills hans pappa åkte igen.......
han hade fått en massa nya kläder,keps,sparkcykel och en hjälm.......
själv förstår jag inte meningen med att köpa allt när han redan har allt detta hos mig men det sa jag ju så klart inte till sonen......kompensera för tiden han var borta kanske........
efter att hans pappa åkte blev han som förbytt och blev helt galen,otrevlig i tonen , störig och slog syrran osv.....
jag satte mig ner med honom och frågade fint hur han mådde och han svarade att han saknade pappa och det kan jag faktiskt förstå.........hans pappa gjorde det man absolut inte får göra han svek sin son genom att försvinna i ett år utan att tala om vart han tog vägen........sonen tog det väldigt hårt och det gick för allt i världen inte att få tag i honom och hans släktingar ville inte heller tala om vart han tagit vägen inte heller hans vänner.........
under hela detta året fick vi inte ens så mycket som ett samtal ifrån honom vi visste inte om han levde eller var död.......han gjorde det oförlåtliga och sonen är nu rädd att han inte ska få se pappa igen eftersom han vet att pappa dragit förut utan ett ljud........jag sa till honom att vi har redan bestämt nästa datum han ska till pappa och att han kommer att få åka, att han bara måste hålla ut lite, det är ju trots allt 3 veckor kvar om inte till och med 4........jag sa att han kommer att han får ringa pappa imorgon om han verkligen vill det och det ville han så klart så det ska ordnas imorgon......jag undrar jag vad som pågår i hans lilla hjärna......är inte lätt att uttrycka sina känslor som vuxen och sätta ord på dom så hur ska man då kunna göra det som liten........
har helt ärligt haft väldigt svårt att prata med honom och få reda på vad som finns i hans hjärna och vad han tycker,tänker och känner men hoppas att jag har blivit bättre på det och att han försår att även om pappa kanske sviker så finns iaf jag alltid här.....
jag försöker för allt i världen att inte säga något dumt om hans pappa framför sonen även om jag kan tycka att han har handlat fel ibland.... jag försöker förklara så gott jag kan och prata med honom och komma med "vita lögner" ja faktiskt......
vid ett tillfälle hade hans pappa lovat att han skulle komma ett datum som han sedan inte gjorde.......
då löd "den vita lögnen" din lilla syster kanske blev sjuk så pappa kunde inte komma.....


för hans skull blev det så och han köpte det, inte sanningen kanske men det var bättre än att börja kasta smuts om honom inför sonen och slippa se hans tårar och besvikelse blev nu inte lika stor.......
den här helgen hade han iaf haft det bra, varit vaken sent, träffat sin farbror och hans familj, varit på resturang osvglad var han och stort leende hade han på läpparna när jag tittade på honom.....innan hans pappa åkte så busade dom lite kramades och mös:)
nej nu ska denna mamma sova god natt:)

Miss i planeringen.....

ja fredag idag då:)
sonen har precis åkt till sin pappa som ringde och väckte mig 1 timme innan han sa att ha skulle,men aja...
uppe och påklädd:P haha
kan ju säga att jag hade en kille som mådde så bra imorse innan han åkte till pappa....
kan ju bara säga att han var nära till tårar när jag berättade att pappa var i uppsala och ännu närmare till dom när han var i alunda.....
hans lilla underläpp började skaka lite och det var ju nästan att en annan oxå blev lite gråtmild när man såg hur glad han var.....
kan ju säga att det var underbart att se hur glad han blev när han såg pappa och fick krama om honom:)
så nu blir han borta tills på söndag och lilltussan kommer hem om någon timme och busar:)¨
blev ju som sagt lite fel i planeringen vad gäller dottern men kan ju säga att det blev ganska bra till sist ändå....
så jag är nöjd och tror att mina kids oxå är det:) det är huvudsaken:)
får se om det blir en vända till mormor idag med dottern då och förshoppningsvis så är min moster oxå där...
nej nu ska det bli en cigg och en kaffe hej svejs:)

Torsdag.......fåglarna flyger ur boet för en helg....

Ja, idag var det torsdag igen då och dottern åker till sin pappa:)
imorgon åker förhoppningsvis sonen till sin pappa oxå:)
det var ju ett tag sen sist som han åkte, och jag hoppas verkligen att han dyker upp som han har lovat för leos skull....
det värsta jag vet är att se mina barn besvikna.....
han har sett fram emot det här så länge nu och jag vill verkligen att han ska få träffa och umgås med sin far, även fast han och jag kanske inte alltid drar jämt.....
det har ju varit lite tomult artat mellan oss den senaste tiden och även under åren som vi var tillsammans.....

denna helg kommer jag att vara helt barnledig och den kommer att tillbringas genom att städa hela morgon dagen ta en tur till min kära mormor som jag lovat hur länge som helst nu att hälsa på men aldrig lyckats ta mig tid till att göra så nu är det god tid:)
om jag får som jag vill senare på kvällen så hoppas jag på lite filmmys för en perfekt avslutning på kvällen...
resten av helgen ska jag passa på att ta det lugnt och ta dagarna som dom kommer...så är det någon som vill umgås så får ni gära slå en liten pling:)

i några av dom tidigare inläggen så har jag ju varit lite negativ till hur jag har känt och mått och sådär men just nu måste jag få säga att jag mår bra och är nöjd med mitt liv....mina barn mår bra och är glada över att få åka till sina pappor vilket gör att även jag är glad och nöjd:)

jag har kanon vänner som finns runt omkring mig och fyller mina dagar med skratt och må bra känslor:) kan inte bli så mycket bättre just nu........

RSS 2.0