Bägaren har runnit över.

vad är det egentligen som får bägaren att rinna över och att en person ska bryta ihop?
Jag har märkt att när det gäller vissa saker så har jag både skinn på näsan och en otrolig styrka och
ibland förvånar jag till och med mig själv när jag, som har varit så konflikträdd vågar sätta ner foten och bita ifrån på riktigt.
Jag klarar olika mycket med olika personer och iblad så brister det och jag får nog och det märks.
Har en specifik incident i åtanke och det var just ett sånt tillfälle som gjorde att jag fick nog.
kommer en man stolpandes över gräsmattan för att skälla ut mig för att jag umgicks med en gemensamm bekant som dom hade sagt upp kontakten med av diverse anledningar.
Jag blev så arg pga att dom drar in sina barn i "vuxen problemen" och sedan ska skälla ut mig för att jag umgås med vem jag vill, trots deras skitsnack som dom hade hittat på att mina vänner som jag umgicks med skulle ha sagt om mig.
denna man med sambo försökte med alla medel vända mig emot 2 personer som jag umgåtts väldigt mycket med och när jag fick höra att det dom sagt bara var lögn så tog jag mig ton.
Jag var så arg att jag skakade.......
jag fick hålla i mig i balkong räcket, denna person som försökte knäcka mig och få mig att bryta ihop fick sig allt en överaskning vill jag lova.
när lilla jag sa ifrån och satte HONOM på plats.
när jag väl hade gjort det så slog det mig jag hade gett honom svar  på tal och jag hade fått honom att tappa talförmågan, jag kände mig stolt över att jag hade klarat det.
jag hade fått nog av allt skit och hyckleri och det fick han allt veta.
denna "man" hade till slut inga mer svar på tal och erkände sitt underläge och tilllät mig inte ens att prata till punkt.
jag gjorde det värsta tänkbara, jag drog in deras barn i disskutionen men bad faktiskt om ursäkt för det men ville tala om vad jag tyckte om det dom lät barnen vara med i vuxen pratet.
dom var/är alldeles för unga för att höra allt detta som dom pratar om.
hursom helst så fick han till slut på krut att kasta och avslutade tjafset med något i stil med detta - okej, bra då behöver vi inte ha någon mer kontakt och så lämnar ni oss ifred.
HMM....... jag skulle lämna er ifred??
vem är det som fortfarande när vi möts efter flera  månaders tid fortfarande muttrar och kastar skit på mig bakom min rygg??
vem lämnar vem ifred egentligen??
aja struntsamma.
jag kan med gott samvete och högt huvud säga att jag bryr mig inte om dom längre.
visst kan jag dra mig till minnes när tjafset ägde rum och bli lite sur och grinig när jag hör muttret bakom min rygg, men efter en cigg och några djupa andetag så har jag kommit över det.
Har på sista tiden gått och funderat på vad vissa människor "liiiiider" av citat från "L ROCK"
däför detta inlägg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0