idag på väg hem ifrån praktiken stannade vi just där,där jag åker förbi varje dag jag har praktik inne på ackis.. det är lika svårt varje gång jag åker förbi men kan ändå inte låta bli att titta.. jag saknar dig oerhört mycket.. jag tänker ofta att jag ska ringa dig o höra hur det är med dig o fråga om vi ska hitta på nått,i nästa sekund kommer jag på mig att det inte går.. vissa dagar är extra svåra o jag går med gråten i halsen o tänker tillbaka o kan till slut inte hålla tårarna tillbaka.. dom rinner längst med mina kinder,det hjälper inte men det lättar för en kort stund.. jag o resten av familjen grillade för ett tag sen,jag kunde inte ens vara ute o titta på när maten tillagades som jag brukade,när du grillade och var såå otroligt snäll o hjälpsam.. jag saknar dessa små saker. att prata medans du tar över grillen för att jag inte kan.. jag saknar dig o att få skriva med dig.. att prata om hur dagen varit o vad du gjort.. sitta hela gänget o titta på film ihop o bara umgås..
igår kväll när jag lade min son så kom jag att tänka på en sak. jag brukar varje kväll säga -godnatt och sov gott, jag älskar dig till var och ett av mina barn. detta fick mig att minnas när jag var liten och mina föräldrar sa -god natt och sov gott, jag älskar dig till mig. jag vet inte vad det var som fick minnet att vakna till liv.
om det kanske var att min pappa kom förbi med dom sista sakerna som var mina som jag har haft kvar ute hos honom härom dagen och detta fick mig att börja tänka och minnas. han kom förbi med sakerna och dagen efter så skickade jag ett sms och tackade för att han kom förbi med dom.
jag hade sedan innan bestämt mig för att jag inte ville träffa honom men jag ville endå se hur han ser ut idag då jag inte sett honom på ca 7 år. det kändes konstigt att se honom igen.
jag har inte träffat honom på så många år men jag känner att jag inte är redo för det än, trots att vi smsat några gånger och börjat ta upp kontakten igen.
jag vet inte när jag är redo att träffa honom och prata med honom ansikte mot ansikte men jag känner att det får ta den tid som det behövs för att jag ska klara av det.
pga att jag inte träffat min pappa under alla dessa år så har jag tyvärr inte haft någon kontakt med släkten på pappas sida och det tycker jag är riktigt synd. släkten på pappas sida är inte såå stor men den har vuxit sedan jag såg dom senast.
jag har försökt att börja ta upp kontakten med dom igen oxå och jag hoppas verkligen att vi kan få en bra kontakt. jag lägger inte skulden på någon av dom för jag har inte heller ansträngt mig så mycket heller för att behålla kontakten med dom, men dettta ska det nu bli ändring på för jag vill verkligen ha dom i mitt liv igen.
tidigare har jag tänkt att dom är äldre än mig och dom borde kunna höra av sig till mig om dom vill träffas och umgås men har börjat förstå att det krävs ansträngning från båda hållen och inte bara ena hållet som jag tidigare trodde.
vad är det egentligen som får bägaren att rinna över och att en person ska bryta ihop?
Jag har märkt att när det gäller vissa saker så har jag både skinn på näsan och en otrolig styrka och
ibland förvånar jag till och med mig själv när jag, som har varit så konflikträdd vågar sätta ner foten och bita ifrån på riktigt.
Jag klarar olika mycket med olika personer och iblad så brister det och jag får nog och det märks.
Har en specifik incident i åtanke och det var just ett sånt tillfälle som gjorde att jag fick nog.
kommer en man stolpandes över gräsmattan för att skälla ut mig för att jag umgicks med en gemensamm bekant som dom hade sagt upp kontakten med av diverse anledningar.
Jag blev så arg pga att dom drar in sina barn i "vuxen problemen" och sedan ska skälla ut mig för att jag umgås med vem jag vill, trots deras skitsnack som dom hade hittat på att mina vänner som jag umgicks med skulle ha sagt om mig.
denna man med sambo försökte med alla medel vända mig emot 2 personer som jag umgåtts väldigt mycket med och när jag fick höra att det dom sagt bara var lögn så tog jag mig ton.
Jag var så arg att jag skakade.......
jag fick hålla i mig i balkong räcket, denna person som försökte knäcka mig och få mig att bryta ihop fick sig allt en överaskning vill jag lova.
när lilla jag sa ifrån och satte HONOM på plats.
när jag väl hade gjort det så slog det mig jag hade gett honom svar på tal och jag hade fått honom att tappa talförmågan, jag kände mig stolt över att jag hade klarat det.
jag hade fått nog av allt skit och hyckleri och det fick han allt veta.
denna "man" hade till slut inga mer svar på tal och erkände sitt underläge och tilllät mig inte ens att prata till punkt.
jag gjorde det värsta tänkbara, jag drog in deras barn i disskutionen men bad faktiskt om ursäkt för det men ville tala om vad jag tyckte om det dom lät barnen vara med i vuxen pratet.
dom var/är alldeles för unga för att höra allt detta som dom pratar om.
hursom helst så fick han till slut på krut att kasta och avslutade tjafset med något i stil med detta - okej, bra då behöver vi inte ha någon mer kontakt och så lämnar ni oss ifred.
HMM....... jag skulle lämna er ifred??
vem är det som fortfarande när vi möts efter flera månaders tid fortfarande muttrar och kastar skit på mig bakom min rygg??
vem lämnar vem ifred egentligen??
aja struntsamma.
jag kan med gott samvete och högt huvud säga att jag bryr mig inte om dom längre.
visst kan jag dra mig till minnes när tjafset ägde rum och bli lite sur och grinig när jag hör muttret bakom min rygg, men efter en cigg och några djupa andetag så har jag kommit över det.
Har på sista tiden gått och funderat på vad vissa människor "liiiiider" av citat från "L ROCK"
Minst sagt.....Har farit runt hit och dit med och utan barn och det har varit så otroligt kul och med mycket roliga människor:)
MÅNDAG- hade bästaste "L ROCK" på ett snabb besök
TISDAG-
var och lyssnade på angelica och marcus vid kolhuset i gimo med barnen och miss J
ONSDAG-
Först blev det en återträff med min kära tessan, hennes son och mina barn och sedan åkte vi och Lyssnade på erik saade i östhammar med mamma mina barn och min bror
TORSDAG-Försök till Grillning med mr A, miss J och Cassie och barnen
FREDAG-
Peter jöback och cookies N beans i österby i sällskap av mr D där jag träffade och stötte på några bekanta ansikten
LÖRDAG-
grattade lillebror på sängen som fyllde 13 år idag med mamma och min dotter, sedan Vernissage på förmiddagen i harg med mr D och min dotter av fredric börjesson http://progressingartworks.blogg.se/blogg/?tmp=16152408 och hans otroliga alster, sedan kom det ett gäng med barn som jag var barnvakt till och vi fikade hos min mamma för att fira min bror med släkten.sedan tvätta jag och fick plaskdamm i tvättstugan som resulterade i ett samtal till skadeservice för åtgärd. resten av kvällen kommer att ägnas till en massa annat fix för resa till valö:)
kommer bli borta i några dagar nu så fortsätter blogga när jag kommer hem lr så blir det sms bloggning under kvällarna när alla barnen somnat, vi får se.....ska försöka lägga ut lite bilder och eventuellt en film ifrån veckans äventyr oxå:P kram på er
Har haft en kanon dag med mr D i österby och tittat på jöback och cookies N beans och det var otroligt trevligt och galet bra stämning:) var trevligt att komma hemifrån en vända utan barn och i gott sällskap:) Tack så mycket för i kväll:) och tack Cassie för att du kunde ta min dotter medans jag var på äventyr:) imorgon en ny dag och nya möjligheter.....fullspäckad dag:) dock lite miss i min planering tyvärr
min kompis hittade för en tid sedan en kanin på parkeringen här vid mig och tänkte först ta hem den men pga att hennes mamma skulle bli tokig så fick den bo hos mig.
ville egentligen inte ha den först men kunde ju inte släppa tillbaka den ut nu när vi fick tag i den.
nu efter ett tag har gått har jag ju total förälskat mig i den.
barnen hade lite problem med vad den skulle heta, dottern sa direkt att den skulle heta melvin och sonen tyckte erik men eftersom dom inte kunde samsas så bestämde jag att den skulle heta stampe som min kanin som jag hade när jag var mindre.
har försökt leta reda på ägaren men utan framgång så nu undrar jag.
Är det någon som vet vem som saknar sin kanin???
skriv isåfall i bloggen så fixar vi det.Vill ju trots allt inte tjuva någon annans kanin.
Igår var man och lyssnade på Angelica och Marcus med mina barn och en tjejkompis i Gimo vid kolhuset och det var riktigt mysigt och dom var riktigt duktiga båda 2.
Låtarna väckte gamla minnen och man kunde inte låta bli att ryckas med och nynna och digga med lite.underbar stund i grön gräset:)
idag åkte mamma, jag, min bror och mina barn till östhammar och lyssnade på erik saade vid krutudden och det var riktigt ös där faktiskt.
Barnen och mamma tyckte att det var riktigt kul, bror min tyckte väl mest att det var pinsamt men jag tyckte det var kul för såg lite bekant folk jag inte sett på länge samtidigt som man lyssnade på erik:) haha